Vi har haft en mycket intressant och givande heldag med våra två nämnder: barn- och utbildningsnämnden och gymnasienämnden. En hel dag ägnade våra styrande politiker till att diskutera mål för verksamheten, både målen utifrån KF:s budgetbeslut för 2012 samt framåtsyftande mål inför budgetplaneringsprocessen för 2013. Det är viktigt att våra politiker utifrån sitt huvudmannaansvar ges tillfälle att diskutera målen för den verksamhet de har ansvar för. Det tyckte även våra politiker och de var nöjda - liksom vi tjänstemän - med heldagens upplägg och resultat. Vi använde cafébords-modellen, dvs mindre samtalsgrupper enligt ett cirkulerande schema och alla kom till tals! Alla fick säga vad de tycker och tänker angående mål för vår verksamhet. Detta är en mycket bra början på en tydlig målstyrningsprocess där både tjänstemän och politiker blir klara(re) över sina respektive uppdrag.
Fortsättning på detta arbete följer!
tisdag 17 januari 2012
tisdag 13 december 2011
Debattartikel från SKL
Nedan har jag klippt in en debattartikel från SKL som publicerats i DN den 9/12.
Aktuella frågor även för oss, naturligtvis!
Tillsammans kan vi förbättra lärarnas arbetssituation
Aktuella frågor även för oss, naturligtvis!
Tillsammans kan vi förbättra lärarnas arbetssituation
Resultaten i skolan behöver förbättras. Den enskilt viktigaste insatsen är enligt forskningen att utveckla lärarens arbete i klassrummet. Det betyder att läraren behöver såväl tid med eleverna som tid för att göra ordentliga förberedelser och bedömningar.
Men används tiden på rätt sätt? Till exempel ger lärarorganisationerna signaler om för mycket administrativa arbetsuppgifter för lärarna.
Självklart ska lärarna i första hand ägna sin tid åt eleverna och undervisningen. Vi är övertygade om att många av de uppdrag som har en administrativ karaktär kan lösas med relativt enkla medel, till exempel med effektiva system för dokumentation, att lärare har tillgång till datorer och att lärarnas arbete fördelas så att deras resurser används på bästa sätt.
Från fackligt håll framförs ofta att till exempel bedömningar av elever och elevernas individuella utvecklingsplaner tar tid från undervisningen. Det stämmer. Samtidigt är det endast läraren som kan och bör göra detta. Frågan är hur uppgifterna kan lösas på mest effektiva sätt.
Andra arbetsuppgifter som idag åligger lärare är att rätta elevernas nationella prov och att dokumentera mobbning och kränkande behandling som lärare bevittnar. Som vi ser det har dessa uppgifter en direkt koppling till elevernas prestationer.
Många nya åtaganden som skolor, rektorer och lärare fått de senaste åren är resultat av statliga reformer. Några exempel är de individuella utvecklingsplanerna, nationella prov, betyg i fler årskurser och kravet på dokumentation när elever behandlas illa. Även kommuner ger ibland skolorna nya uppdrag.
En ytterligare aspekt är att föräldrakontakterna har ökat och ändrat karaktär. Det kan ofta vara positivt, men det kan också påverka lärarnas samlade arbetstid.
Arbetsgivare och fackliga organisationer behöver tillsammans få en heltäckande bild av hur ovan nämnda och andra uppdrag påverkar lärarnas arbete i skolan och elevernas resultat. Kan något förenklas, effektiviseras eller till och med tas bort?
Som arbetsgivare måste vi ta vårt ansvar för skolans arbetsmiljö och att skapa förutsättningar för läraren att kunna öka elevernas kunskaper. Vi bjuder därför in Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna till en dialog om lärarnas administrativa arbetsuppgifter med ambitionen att få en gemensam bild av uppgifterna (och hur de ska lösas).
Alla lärare behöver inte göra nytt och alla behöver inte göra allt. Rektor har en huvudroll för att verksamheten organiseras på mest effektiva sätt. I en gemensam översyn bör vi även kunna lära av goda exempel för att sedan sprida dem brett.
På samma sätt som vi idag har ett brett samarbete kring skolforskningen hoppas vi nu på ett aktivt samarbete även på detta område. Ytterst handlar det om hur vi får bättre resultat i skolan.
Ingela Gardner Sundströmordförande för förhandlingsdelegationen
Maria Stockhausordförande för utbildningsberedningen
Debattartikeln har publicerats i Dagens Nyheter, 2011-12-09
Självklart ska lärarna i första hand ägna sin tid åt eleverna och undervisningen. Vi är övertygade om att många av de uppdrag som har en administrativ karaktär kan lösas med relativt enkla medel, till exempel med effektiva system för dokumentation, att lärare har tillgång till datorer och att lärarnas arbete fördelas så att deras resurser används på bästa sätt.
Från fackligt håll framförs ofta att till exempel bedömningar av elever och elevernas individuella utvecklingsplaner tar tid från undervisningen. Det stämmer. Samtidigt är det endast läraren som kan och bör göra detta. Frågan är hur uppgifterna kan lösas på mest effektiva sätt.
Andra arbetsuppgifter som idag åligger lärare är att rätta elevernas nationella prov och att dokumentera mobbning och kränkande behandling som lärare bevittnar. Som vi ser det har dessa uppgifter en direkt koppling till elevernas prestationer.
Många nya åtaganden som skolor, rektorer och lärare fått de senaste åren är resultat av statliga reformer. Några exempel är de individuella utvecklingsplanerna, nationella prov, betyg i fler årskurser och kravet på dokumentation när elever behandlas illa. Även kommuner ger ibland skolorna nya uppdrag.
En ytterligare aspekt är att föräldrakontakterna har ökat och ändrat karaktär. Det kan ofta vara positivt, men det kan också påverka lärarnas samlade arbetstid.
Arbetsgivare och fackliga organisationer behöver tillsammans få en heltäckande bild av hur ovan nämnda och andra uppdrag påverkar lärarnas arbete i skolan och elevernas resultat. Kan något förenklas, effektiviseras eller till och med tas bort?
Som arbetsgivare måste vi ta vårt ansvar för skolans arbetsmiljö och att skapa förutsättningar för läraren att kunna öka elevernas kunskaper. Vi bjuder därför in Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna till en dialog om lärarnas administrativa arbetsuppgifter med ambitionen att få en gemensam bild av uppgifterna (och hur de ska lösas).
Alla lärare behöver inte göra nytt och alla behöver inte göra allt. Rektor har en huvudroll för att verksamheten organiseras på mest effektiva sätt. I en gemensam översyn bör vi även kunna lära av goda exempel för att sedan sprida dem brett.
På samma sätt som vi idag har ett brett samarbete kring skolforskningen hoppas vi nu på ett aktivt samarbete även på detta område. Ytterst handlar det om hur vi får bättre resultat i skolan.
Ingela Gardner Sundströmordförande för förhandlingsdelegationen
Maria Stockhausordförande för utbildningsberedningen
Debattartikeln har publicerats i Dagens Nyheter, 2011-12-09
tisdag 29 november 2011
Didaktisk kompetens
Ja, vad innebär det? Just nu pågår en mycket intressant diskussion med företrädare från lärarfacken för att försöka tydliggöra vad begreppet yrkesskicklighet innebär och hur vi ska kunna avgöra i vilken grad en lärare är yrkesskicklig. Är yrkesskicklighet detsamma som didaktisk kompetens?
Vad gör en lärare och hur agerar han/hon i klassrummet så att eleverna ska nå bästa möjliga måluppfyllelse? Hur och med vilken förmåga kan läraren differentiera arbetet både för sig själv och utifrån de enskilda elevernas olika behov? Hur brett register har läraren i fråga om olika metoder för att nå fram till de olika elevernas förståelse och möjlighet till lärande? Många fler frågor än så diskuteras just nu hos oss i Kumla. Målet är att vi ska kunna definiera och tydliggöra vad vi tycker att yrkesskicklighet hos en lärare innebär. Det ska sedan vara ett viktigt kriterium i lönerevisionen.
Vi bör koppla mål och uppdrag till tydliga lönekriterier. Arbete pågår, som sagt.
Vad gör en lärare och hur agerar han/hon i klassrummet så att eleverna ska nå bästa möjliga måluppfyllelse? Hur och med vilken förmåga kan läraren differentiera arbetet både för sig själv och utifrån de enskilda elevernas olika behov? Hur brett register har läraren i fråga om olika metoder för att nå fram till de olika elevernas förståelse och möjlighet till lärande? Många fler frågor än så diskuteras just nu hos oss i Kumla. Målet är att vi ska kunna definiera och tydliggöra vad vi tycker att yrkesskicklighet hos en lärare innebär. Det ska sedan vara ett viktigt kriterium i lönerevisionen.
Vi bör koppla mål och uppdrag till tydliga lönekriterier. Arbete pågår, som sagt.
torsdag 17 november 2011
Råd från en idrottspsykolog
Imorse när jag hade radion på i bilen på väg till jobbet lyssnade jag till idrottspsykolog Johan Plate som talade om svenska fotbollslandslaget i fotboll och Zlatans påverkan på de övriga spelarna. Det har ju visat sig att det går sämre för laget när Zlatan är med och bättre när han inte är med. Hur förklarar man det? Plate menade att man måste jobba medvetet med laget ur tre perspektiv:
1) alla måste vilja vara med (det vill man väl om man är uttagen till landslaget?!)
2) alla måste agera utifrån samma normer och regelverk och ha samma mål (!)
3) det måste finnas hög grad av rollacceptans i laget.
Med rollacceptans avses bl a att inse sin egen och andras roll, uppgift och kapacitet i laget samt att inse när man behöver lyfta sig själv samtidigt som man bidrar till att optimera lagets prestation. Låter väl spännande?
Jag drog paralleller till arbetet med vår ledningsgrupp i förvaltningen. Det vore intressant att höra mer av Johan Plate!
PS. Plate strök under väldigt tydligt att Zlatan även fortsättningsvis bör vara med i laget och att det handlar om att lyfta självförtroendet hos de övriga spelarna samt att de ska inse att de inte kan förvänta sig allt av Zlatan - han kanske inte alls alltid kan leva upp till det...
1) alla måste vilja vara med (det vill man väl om man är uttagen till landslaget?!)
2) alla måste agera utifrån samma normer och regelverk och ha samma mål (!)
3) det måste finnas hög grad av rollacceptans i laget.
Med rollacceptans avses bl a att inse sin egen och andras roll, uppgift och kapacitet i laget samt att inse när man behöver lyfta sig själv samtidigt som man bidrar till att optimera lagets prestation. Låter väl spännande?
Jag drog paralleller till arbetet med vår ledningsgrupp i förvaltningen. Det vore intressant att höra mer av Johan Plate!
PS. Plate strök under väldigt tydligt att Zlatan även fortsättningsvis bör vara med i laget och att det handlar om att lyfta självförtroendet hos de övriga spelarna samt att de ska inse att de inte kan förvänta sig allt av Zlatan - han kanske inte alls alltid kan leva upp till det...
tisdag 15 november 2011
Lika bra att hålla i...
Nu när jag nystartat min blogg är det lika bra att hålla i, så här kommer dagens reflektioner:
Nu börjar, som jag ser det, en ny fas(a) i årscykeln som bestäms av budgetårets olika delar.
Igår beslutade KF om 2012 års budgetram. Vi började vårt planeringsarbete inför detta viktiga beslut redan i mars i våras och har sedan dess varit offensiva i våra äskanden och när vi har uttryckt verksamhetens behov inför nästa år. Kumla är ju en växande kommun och vi får bl a fler barn till förskolan i en ständig ström! Och det är ju jätteroligt! Det ställer krav på en långsiktigt, hållbar planering och sedan igår, vet vi alltså vilken ekonomi vi har att hålla oss till. Den fas i vårt verksamhetsår som nu vidtar, kan man kalla anpassningsfas där vi måste ta oss an utmaningen och acceptera givna förutsättningar och göra en god verksamhet med kvalitet, helst bibehållen sådan och bättre.
Nu börjar, som jag ser det, en ny fas(a) i årscykeln som bestäms av budgetårets olika delar.
Igår beslutade KF om 2012 års budgetram. Vi började vårt planeringsarbete inför detta viktiga beslut redan i mars i våras och har sedan dess varit offensiva i våra äskanden och när vi har uttryckt verksamhetens behov inför nästa år. Kumla är ju en växande kommun och vi får bl a fler barn till förskolan i en ständig ström! Och det är ju jätteroligt! Det ställer krav på en långsiktigt, hållbar planering och sedan igår, vet vi alltså vilken ekonomi vi har att hålla oss till. Den fas i vårt verksamhetsår som nu vidtar, kan man kalla anpassningsfas där vi måste ta oss an utmaningen och acceptera givna förutsättningar och göra en god verksamhet med kvalitet, helst bibehållen sådan och bättre.
måndag 14 november 2011
Nystart igen...!
Jag fick frågan häromdagen: "Ska Du inte ta bort den där bloggen? Du skriver ju aldrig!! Det var den sparken i baken jag behövde! Därför tar jag nu nya tag! Det är aldrig för sent att börja om...vad det nu än gäller! Det kan väl tjäna som lite inspiration för flera saker. Snart börjar vi om med nytt kalenderår och ett nytt budgetår. Ikväll tar KF i Kumla beslut om 2012 års budgetramar! Så börjar snart en ny årscykel: genomföra - följa upp - utvärdera - planera - börja om/förbättra/utveckla.
Ja, nu har jag börjat om!
Ja, nu har jag börjat om!
tisdag 22 mars 2011
Höga förväntningar och organisationsanpassning
Det är intressant att ta del av kommentarerna angående mina inlägg. Och det är riktigt roligt att se att bloggen "lever" trots att jag själv legat lågt med bloggandet en tid. Det saknas inte bloggämnen, precis. Om jag bara hugger två aktuella ämnen får det bli dessa två: Höga förväntningar och organisationsanpassning.
Höga förväntningar på alla elever, menar skolforskare, bidrar med automatik till bättre måluppfyllelse och bättre resultat. Vi gör fel om vi tror att alla elever inte har förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. Detta faktum pekar man på när det gäller Rosengårdsskolan i Malmö som hotas av nedläggning på grund av alltför låga resultat. Vi gör fel om vi "skyller" elevers bristande måluppfyllelse på olika faktorer som torftig och problematisk hemmiljö, bristande studietradition, social misär, etniskt ursprung mm mm. Hela ansvaret ligger i den pedagogiska kärnverksamheten i skolan - det är där alla elever - oavsett ursprung och social status - skall stimuleras av våra höga förväntningar på god måluppfyllelse.
Organisationsanpassning - att komma i kostymen - upptar annars huvudsakligen vårt arbete i nuläget. Att få ihop ekvationen organisation/ekonomi/kvalitet, vilket är vårt uppdrag för 2011.
Samtidigt har vi startat budgetplanering för 2012 års budget där vi skall vara offensiva i vår framställan om verksamhetens utvecklingsbehov.
Så ser nämligen mitt och rektorernas uppdrag ut: respektera och följa direktiven för 2011 års budget- och organisationsanpassning och komma i nuvarande budgetram men samtidigt vara offensiva i våra äskanden inför 2012 års budgetbeslut i nämnd och fullmäktige. Det krävs av oss (alla) att vi måste bromsa nu för att sedan gasa igen. Full förståelse för denna process är nödvändig i alla led.
Höga förväntningar på alla elever, menar skolforskare, bidrar med automatik till bättre måluppfyllelse och bättre resultat. Vi gör fel om vi tror att alla elever inte har förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. Detta faktum pekar man på när det gäller Rosengårdsskolan i Malmö som hotas av nedläggning på grund av alltför låga resultat. Vi gör fel om vi "skyller" elevers bristande måluppfyllelse på olika faktorer som torftig och problematisk hemmiljö, bristande studietradition, social misär, etniskt ursprung mm mm. Hela ansvaret ligger i den pedagogiska kärnverksamheten i skolan - det är där alla elever - oavsett ursprung och social status - skall stimuleras av våra höga förväntningar på god måluppfyllelse.
Organisationsanpassning - att komma i kostymen - upptar annars huvudsakligen vårt arbete i nuläget. Att få ihop ekvationen organisation/ekonomi/kvalitet, vilket är vårt uppdrag för 2011.
Samtidigt har vi startat budgetplanering för 2012 års budget där vi skall vara offensiva i vår framställan om verksamhetens utvecklingsbehov.
Så ser nämligen mitt och rektorernas uppdrag ut: respektera och följa direktiven för 2011 års budget- och organisationsanpassning och komma i nuvarande budgetram men samtidigt vara offensiva i våra äskanden inför 2012 års budgetbeslut i nämnd och fullmäktige. Det krävs av oss (alla) att vi måste bromsa nu för att sedan gasa igen. Full förståelse för denna process är nödvändig i alla led.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)